Vanliga frågor

Kampanjen för grundinkomst / basinkomst

Vad är grundinkomst?
Grundinkomst eller basinkomst är en penningsumma som villkorslöst och utan motprestationer betalas ut till alla fullvuxna invånare en gång i månaden. Basinkomsten skulle ersätta de lägsta behovsprövade understöden.

Vad innebär initiativet om basinkomst?

I medborgarinitiativet föreslås att Finland tar i bruk en basinkomst som är minst lika stor som det nuvarande grundläggande socialskyddet. Basinkomsten bör genomföras så att inte låg- och medelinkomsttagarnas inkomster och förmåner försämras.

Varför behövs basinkomst?
Vårt socialskydd byggdes upp i ett samhälle där arbetsförhållandena var stabila och ofta livslånga. Modellen hindrar i dag medborgarna från att snabbt och smidigt växla mellan olika former av lönearbete, arbetslöshet, barnomsorg i hemmet, studier och andra livssituationer. Socialskyddet erbjuder inte heller trygghet åt den växande skaran företagare och personer som arbetar självständigt.
Socialskyddet är krångligt och svårt att greppa och tar musten ur dem som har det svårast. Det gör att den grundlagsenliga rätten till ett människovärdigt liv och ekonomisk trygghet inte förverkligas.
De viktigaste orsakerna att införa basinkomst är att den ökar människans frihet, minskar på byråkratin, tryggar de mänskliga rättigheterna och ger utrymme för de många olika former som arbetet har i dagens kunskapssamhälle.

Vilka lagändringar krävs under kampanjen?
Kampanjen innehåller inte krav på nya lagparagrafer eftersom vi inte ville binda initiativet till någon särskild form av basinkomst. I medborgarinitiativet kräver vi att riksdagen förbereder en övergång till basinkomst och gör en grundlig utredning om vilka effekter reformen har på socialskyddssystemet.

Vem står bakom kampanjen?
Kampanjen leds av BIEN Finland – Suomen perustuloverkosto ry, som är en partipolitiskt obunden förening för personer som aktivt arbetar för en basinkomst. Föreningen hör till det internationella nätverket Basic Income Earth Network (BIEN). Nätverket består av forskare, påverkare och medborgare som är intresserade av basinkomst. I kampanjen deltar bland annat politiska ungdomsorganisationer, studentkårer och andra föreningar.

Ekonomi

Kan basinkomsten kosta så mycket som 20 eller 30 miljarder euro per år?

Nej. Om beskattningen reformers är det möjligt att införa basinkomst utan att statens nuvarande budget eller folks inkomster efter skatt påverkas i någon väsentlig grad. Pengarna skulle bara cirkulera i nationalekonomin på ett annat sätt.
På webben finns ett förslag till en kostnadsneutral basinkomstmodell på http://www.vihreat.fi/perustulo. Kostnaderna för en modell där inkomstutjämning görs har beräknats till omkring 3,6 miljarder euro: http://dl.dropbox.com/u/4740043/jaettavia/keskusteluasiakirja_1_2011.pdf.
I de här modellerna bekostas basinkomsten huvudsakligen med inkomstbeskattning. Finansieringen av basinkomsten kan också bygga på andra skatter, exempelvis mervärdesskatt, skatt på finansmarknaden eller miljöskatter. Då kan inkomstskatten vara lägre än i modellerna ovan.

Vilken skillnad blir det för en person som har medelstor lön?

Nästan ingen alls. För den som har stadigvarande arbete ändras inkomsten efter skatter och avdrag inte väsentligt. Tanken är att skatterna stegvis ökar när inkomsterna stiger så att till slut hela basinkomsten går till skatt. Eftersom basinkomsten samlas in tillbaka av stor- och medelinkomsttagarna i form av skatter är det inte ”gratis pengar åt de rika” som det ibland felaktigt påstås.

Ger basinkomsten också staten ökade inkomster?

Javisst. På sikt kan det röra sig om miljarder. En del av den grå ekonomin skulle bli beskattningsbar då arbetslösa kan ta emot också kortvariga uppdrag. De arbetslösa kunde söka jobb smidigare eftersom det alltid lönar sig att ta emot också små arbeten. Det skulle bli lättare att arbeta deltid, vilket också skulle förbättra de arbetslösas situation och ge skatteintäkter.

Tröskeln skulle bli lägre att engagera sig i olika aktiviteter och testa att grunda företag. Medborgaraktiviteten och innovationer på gräsrotsnivå skulle öka. Dynamiska faktorer av det här slaget skulle betyda mycket för kunskapsekonomins och informationssamhällets framtid i Finland.

Sparar samhället pengar på basinkomsten?

Genom att basinkomsten skapar välfärd och trygghet skulle många utgifter som förorsakas av att människor marginaliseras sannolikt minska drastiskt. Man har uppskattat att basinkomsten skulle underlätta exempelvis unga barnfamiljers livssituation och minska de mentala problemen, drogmissbruk och kriminalitet.

Arbetslöshet skulle inte vara lika stigmatiserande och hopplösheten inte lika djup. Allt det här skulle öka välmåendet och den ekonomiska aktiviteten i samhället.

Individen

Slutar inte alla arbeta?

Ytterst få personer vill vara arbetslösa och leva på minimiutkomst i dag, och det finns ingen orsak att tro att det blir annorlunda i framtiden. Basinkomsten skulle sannolikt inte vara nämnvärt större än minimiutkomstskyddet i dag. Redan nu kan den som vill nog låta bli att arbeta. Basinkomsten skulle ge människor mycket bättre möjligheter att aktivt sysselsätta sig själva och arbeta på sin egen utveckling. Sannolikt skulle den totala mängden arbete öka.

Vad blir bättre med basinkomst?

Basinkomsten skulle på ett avgörande sätt avskaffa fattigdoms- och arbetslöshetsfällorna. Den skulle underlätta livet för tusentals människor och göra dem till aktiva medborgare och arbetssökande. För den som blir arbetslös skulle det löna sig att genast från början ta snuttjobb och kanske delta i frivilligarbete där man bygger upp nätverk som bidrar till att man mår bättre och lättare blir sysselsatt. De arbetslösa bevarar sin arbetsförmåga och sin sociala kompetens samtidigt som det blir mera sporrande att skaffa större inkomster.

Tack vare basinkomsten skulle skammen som är knuten till arbetslöshet försvinna och människor skulle aktivt kunna utveckla sig själva. Alla skulle få känna att deras människovärde är tryggat.

Byråkrati

Har vi inte redan ett fungerande stödsystem?

Stödsystemen har byggts upp under långa tider. Det är en splittrad mosaik som är svår att få grepp om också för sakkunniga som arbetar professionellt med dem. Folkpensionsanstaltens, arbetskraftsbyråns, socialbyråns och arbetslöshetskassornas regler är krångliga och de ändras ständigt. Dessutom står de ofta i konflikt med varandra och de kan leda till konstiga resultat. Hur ska ett sådant system kunna betjäna människor som också annars är pressade och vars livssituation kräver snabba och flexibla lösningar?

Vilken skillnad skulle basinkomsten göra?

Basinkomsten skulle frigöra socialarbetarna från rutinmässigt pappersarbete så att de aktivt kunde göra socialt arbete. Inom aktivt socialarbete söker man upp människor som har råkat ut för problem och satsar tid på att sätta sig in i deras situation. Genom förebyggande arbete kunde man hindra att tusentals barn, unga och arbetslösa marginaliseras.

Arbetstagaren

Skulle inte basinkomsten sänka lönenivån?

Inom alla branscher skulle man fortsättningsvis vara skyldig att följa gällande kollektivavtal. Innehållet i dem är resultatet av arbetsmarknadsorganisationernas styrkeförhållanden. En del anser också man vid sidan av basinkomsten ska avtala om en minimitimlön. Den skulle vara utgångspunkt för alla förhandlingar och trygga inkomstnivån också för arbeten som utförs utanför avtalssystemet.

Behövs facket fortfarande?

Absolut. Fackförbunden driver löntagarnas intressen. Ett av de viktigaste är det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet. Också om det fanns basinkomst skulle det vara lockande att höra till fackförbund, förutsatt att förbunden ser till att de betjänar sina medlemmars behov aktivt och mångsidigt och att de är synliga i vardagen på arbetsplatserna. Basinkomsten gör inte det inkomstrelaterade stödet fackförbunden erbjuder mindre lockande. Också andra förmåner, exempelvis juridiska tjänster, försäkringar och rabatter, är lika eftertraktade som hittills.

Arbetsgivaren

Skulle basinkomst vara bra för arbetsgivarna?

Ja, för företagen skulle det vara smidigare att anställda folk när allt flera av arbetslösa, som är flera än 200 000 personer, kan ta emot arbetsuppgifter.

Vad skulle vara smidigare?
Basinkomsten skulle avlägsna olika hinder och karenser så att det för en motiverad arbetstagare är lättare att träffa personliga val. När byråkratin är borta frigörs en arbetskraftreserv på hundratusentals människor som aktivt kunde söka och ta emot snuttjobb.

Finlands intresse

På vilket sätt förändrar basinkomsten samhället?

Basinkomsten skulle gå till alla i samhället och skulle vara särskilt viktig för dem som är allra fattigast. Den skulle också underlätta för dem som gör skapande arbete att klara sig och på det sättet bidra till ett ökat välstånd. Det skulle göra samhället mera mänskligt och öka den ekonomiska dynamiken. Man kan uppskatta att basinkomsten skulle göra Finland till ett internationellt sett progressivt samhälle med ett starkt medborgarsamhälle och en kunskapsekonomi för det tjugoförsta århundradet.

Vilka konkreta effekter skulle basinkomsten ha?

När de synligaste symptomen på illamående i samhället skulle minska ökar livskvaliteten och tryggheten för alla. När välmåendet ökar skulle det småningom ta sig konkret uttryck i större gemenskap och bättre trivsel. När välfärden, arbetsförmågan och kreativiteten ökar i snitt skulle basinkomsten ha otaliga konkreta positiva effekter på företag och kulturliv.

Framtiden

Hur förhåller sig basinkomsten till förändringar på arbetsmarknaden?

De snabba förändringarna i den globala företagsvärlden och det allt vanligare projektarbetet förutsätter social trygghet av ett nytt slag. Ett beslut om basinkomst tar sikte på framtiden eftersom det bättre än nu säkrar både de grundlagsenliga medborgerliga rättigheterna och den ekonomiska utvecklingen. Den är ett viktigt steg i den finländska kunskapsekonomin och utvecklingen av informationssamhället. Den är också ett sätt att trygga den finländska välfärdsstatens framtid.